När förkylningen känns...

...som ett permanent tillstånd, då blir det som lättare. Har varit och jobbat några timmar och blir ännu helt slut, inte av jobbet i sej utan av att ta trappan upp till fikarummet och sedan trappan hem, har dessutom hostat "sönder" min högra sida nu, typ sträckning eller vad som händer, klarar inte av att hosta upp det som vill upp utan att det gör ont. Värktabletter hjälper inte alls. Helgen då, jo den passerade, fredag i lathetens tecken, som vanligt. Lördag? Ja vad gjorde vi då? Nånting är jag helt övertygad om, men minns inte. På kvällen åkte jag in till stan och träffade kusin Helen, Christer, Brittmarie och Mats på Bishop, blev några öl och lite till. Jag och Helen gick över till Harrys så vi fick lite musik i öronen och kollade på folk, som tur var avslutades kvällen i rättan tid...glömde det där med vatten mellan ölglasen. Men det var en trevlig kväll och för ovanlighetens skull i Luleå inte i Junosuando som alltid. Söndag åkte jag och Smilla till stan och kollade på skyltsöndagen, tog oss en fika och handlade lite.